Kroppen efter Kung Richard III hittades 2012 under en parkeringsplats i staden Leicester. Den exakta gravplatsen hade inte varit känd tidigare. Att kroppen saknats har genom åren lett till olika tolkningar och påståenden kring kungen. Med upptäckten av kroppen skapades nya möjligheter att kunna fastlägga vad som var sant. Monografis syfte är att försöka utveckla en teori om vilken inverkan fyndet av den döda kroppen kan ha på olika tolkningarna och påståenden ”seeks to develop a theorizing of the dead body as possessing agency and as characterized by multiple ontologies” (sida 92).
Saker som kan påverkas är, menar författarna, uppfattningar om kulturarv (heritage), turism, minne, relationer till andra städer och även nationell identitet. För att förstå detta föreslår författarna att man ska använda tre olika perspektiv på den döda kroppen: att se kroppen som en del i ett större sammanhang, att se kroppen som en aktiv påverkan (active agent) samt att se att kroppen har ett antal berättelser knutna till sig (multiple ontologies).
De olika berättelser som författarna för fram är, a) kroppen som arkeologiska och forensiskt bevismaterial, b) kroppen som en del av historiska berättelser, c) kroppen som del av den nationella identiteten, d) kroppen som del i lagstadgande, e) samt kroppen som ett neoliberalt subjekt och del i konkurrens mellan olika städer.
Om kroppen som arkeologiskt och forensiskt bevismaterial skriver författarna att kroppen togs om hand på ett korrekt arkeologiskt vis och i enlighet med det tillstånd som den arkeologiska utgrävningen hade. Skelettet utsattes för en forensisk undersökning för att slå fast att det verkligen rörde sig om Richard III men också för att få fakta om kungens kroppsliga konstitution, hade han puckelrygg? Var han i stånd att gå ut i strid, etc. Det har även gjorts en rekonstruktion av Richards ansikte.
Om kroppen som en del av historiska berättelser skriver författarna att det genom åren har funnits flera föreställningar om hur kungen såg ut där en del åsikter baseras på Shakespeare´s pjäs ”Richard III” från 1592. I pjäsen karakteriseras Richard som ond (evil) och med puckelrygg. Att Richard var ond har ifrågasattes av sällskapet ”the Richard III Society”. Forensiska undersökningar av Richards ryggrad visade att den faktisk var böjd, troligen på grund av skoliosis.
Om kroppen som en del av den nationell identiteten skriver författarna att kungadynastin i England har ett stort inflytande över hur den nationella identiteten uppfattas. Att man hittade kvarlevorna efter kungen gav upphov till ett ifrågasättande av rätten till kvarlevorna, rätten till återbegravning, plats för återbegravningen samt även den nationella identiteten. Dessutom gav fyndet näring till städerna Leicester och York att båda hävda sin rätt till kvarlevorna. Dessutom visar städernas egna (konstruerade?) historiska berättelser att just den staden hade rätten på sin sida.
Om kroppen som del i lagstadgande skriver författarna att det blev en legal strid mellan städerna Leicester och York om vem som hade rätten till kvarlevorna. Här ansåg Högsta domstolen att villkoren i utgrävningstillståndet skulle följas och dömde därför till Leicesters fördel.
Om kroppen som neoliberalt subjekt och del i konkurrensen mellan städer, skriver författarna att mycket inom t.ex. turism och därmed arbetstillfällen stod på spel. Båda städerna var därför intresserade av att få rätten att begrava kungens kvarlevor. Dessutom tilldrog sig hela projektet att hitta Richard III stort internationellt intresse vilket bidrog till att öka kännedomen om städerna. Leicester kunde tack vare att de fick begrava Richard III skapa en ny typ av ”global heritage tourism” där Richard III blev ett centralt element i en ny strategi att marknadsföra staden.
Till slut menar författarna att objekt från det förflutna kan ha stort inflytande över nuet och att döda kroppar kan ses som en del i det kulturella arvet.
Men menar författarna, en sak som är lätt att förbise i teorier är att kroppen även representerar en person. Och den personen som människa ärades genom att trettiofem tusen personer bevittnade återbegravningen av Richard III.
Monografin visar att det går att anlägga många olika synvinklar och utveckla många olika teorier kring för länge sedan döda personer och att detta har betydelse för människor även idag.
Referenslista
Young, Craig and Duncan Light “The corpse, heritage, and tourism: The multiple ontologies of the body of King Richard III of England”, I Frihammar & Silverman (red) Heritage of Death: Landscapes of Emotion, Memory and Practice. 2018, Routledge, London