Som ni redan vet så var jag inte med på första introduktionslektionen, så här kommer min presentation med bild. Jag måste erkänna att det tog mig pinsamt lång tid att komma på en bild jag skulle ha som en del av min presentation och koppling till kursen.
På den här platsen sitter alltså jag (mastersstudent som aldrig vill lämna den akademiska världen) och pluggar. Där ser ni snytpapper, vattenglas, växter och min ”aktivistiska vägg”.
Det är många forskare som ligger till grund för mitt intresse för den här kursen, bland andra: Michel Foucault, Gayatri Chakravorty Spivak, Emma Goldman, m.fl. I deras olika roller som kritiska tänkare och forskare har de alla haft någon aktivistisk roll. Detta för tankarna över till termen ”Lorianism” som neo-Marxisten Gramsci (vars bok ni ser på bordet framför laptopen) myntade för att beskriva intellektuella som inte praktiserar kritiskt tänkande. Vi inom den akademiska världen följer Lorianism om vi inte är aktivister, med andra ord, om vi accepterar status quo och inte är evigt kritiska till allt vid första anblick.
Vidare tänker jag också på det här citatet som kommer från Gramsci’s Notebook 1 (§156):
Past and present. How the present is a criticism of the past, besides [and because of] “surpassing” it. But should the past be discarded for this reason? What should be discarded is that which the present has “intrinsically” criticized and that part of ourselves which corresponds to it. What does this mean? That we must have an exact consciousness of this real criticism and express it not only theoretically but politically. In other words, we must stick closer to the present, which we ourselves have helped create, while conscious of the past and its continuation (and revival). (Gramsci, 2011, p. 234).
Både Lorianism (forskare/intellektuella som inte har kritisk själ och som accepterar status quo) och Past and present sektionen ovanför, inspirerade mig att välja den här kursen. ”Minne” har vi för att idag kunna kritisera det normativt dåliga från det förflutna. ”Makten” ligger i att ändra det som vi kritiserar. ”Motståndet” är att vara evigt kritiska (anti-Lorianism).
Det ska bli kul att lära känna er. Ni alla verkar jätteduktiga och engagerade. Vi ses på Zoom från min plats på den osköna trästolen.
Sara
Gramsci, A. (2011). Prison Notebooks. (A. Callari, Trans., J. A. Buttigieg, Ed.) (Vol. 1). New York: Columbia University Press.