Artikeln i Svenska dagbladet rörande den svenska skogen får mig att fundera och reflektera över Miljöpartiets nuvarande ställning inom den svenska miljö- och klimatfrågan. Miljöpartiet har minst sagt ett namn som förpliktar när det kommer till just miljöfrågor, vilket gör det anmärkningsvärt att allmänhetens förtroende för Miljöpartiet rörande frågan om klimatet har rasat till en tredjedel emot hur det såg ut innan deras regeringsbildning 2014, enligt en artikel i DN som publicerades i maj 2020. Fler och fler partier börjar vinna mark i miljöfrågan och jag tror att det finns flera förklaringar till MP:s tapp. Dels har de bedrivit en politik som inte tagit hänsyn till folket, eller i alla fall har de haft den attityden. De har också haft starka åsikter (och inflytande) i andra frågor där deras politik har ifrågasatts kraftigt. Ett sådant exempel är invandrings- och integrationsfrågan samt lag och ordning. Om MP tappar kraftigt i förtroende i andra frågor så är jag övertygad om att det även påverkar förtroendet i andra frågor. Enligt mig så har MP gått från att ha varit ett starkt oppositionsparti till att bli ett svagt regeringsparti. I artikeln i SvD så sammankopplas MP med Greenpeace vilket inte är speciellt konstigt. Däremot så tror jag att det får vissa effekter på förtroendet för MP. Greenpeace har en ”godhjärtad” agenda men kategoriseras ändå av många som en aktiviströrelse (ur en negativ bemärkelse). Sammankopplingen med MP blir därav också negativ vilket påverkar deras politiska budskap. Jag tror att de flesta människor i Sverige förstår att det existerar problem kopplat till vår livsstil och klimatet. Jag tror däremot inte att MP:s strategi fungerar annat än för dem som redan är ”frälsta”. För att komma vidare med miljöfrågorna så måste också utmaningarna lyftas fram och förslag som ska kunna uppväga vissa uppoffringar måste också presenteras. En stor del av MP:s väljare återfinns i storstäderna men mycket av deras politik har en stor effekt på människor som bor på landsbygden. Om inte dessa människor synliggörs i MP:s politik så kommer det att födas ett kraftigt motstånd mot MP vilket då också kommer att påverka hur människor ser på deras politiska förslag. I olika konfliktzoner runt om i världen där såväl FN som Nato bedriver olika insatser så finns det generellt sett ett givet motto som de följer, Hearts and minds. Om du inte kan vinna folket på din sida så kommer ditt arbete att vara förgäves och du möter istället ett motstånd. Jag anser att MP:s politik riskerar att följa ett sådant öde om de inte börjar bli mer pragmatiska i sina ställningstaganden och ser till de människor som i första hand påverkas av deras politiska förslag.