Monografin “History, Memory, and State-sponsored Violence: Time and Justice” av Berber Bevernage (2013) har varit intressant att läsa då det diskuterades ett flertal aspekter kring Minne, Makt och Motstånd. Boken är uppdelad i 2 delar varav den första delen består av tre fallstudier från Argentina, Sydafrika och Sierra Leone.
Genom dessa fallstudier diskuteras hur transitional justice hanteras av både staten, Truth Commissions och befolkningen i “post conflict”-kontexter (för en del är det inte “post” än). Bevernage diskuterar hur exempelvis Madres de Plaza de Mayo i Argentina motsätter sig en Truth Commission och dess ‘politics of time’ (2013:15) med syftet att dra en skiljelinje mellan “past” och “present”. I och med detta motsätter sig Los Madres även att sörja då det performativa i att separera det förflutna från nuet hjälper rent politiskt att “börja om” och bygga en ny nation men exkluderar samtidigt andra gruppers traumatiska upplevelser och minnen som inte kan eller vill situeras i en avslutad “past”. En annan fallstudie handlar om Khulumani Support Group i Sydafrika som kämpar för att nå rättvisa för följderna av Apartheidregimen och dess offer av bland annat socioekonomiskt exkludering och diskriminering. Khulumani Support Group beskriver även Sanningskommissionen som “unfinished business” då enbart utvalda perioder av historien har behandlats.
Bevernage (2013) beskriver det motsägelsefulla i ontologier kring “past and present”, då det förflutna åt ena sidan kan anses eller upplevas som en “haunting past”, dvs. icke frånvarande och snarare återkommande i nuet vilket är svårt att förena med den åt andra sidan kronologiska, moderna historiska diskursen där historien anses som irreversibel och där det har skapats ‘a temporal distance’ (ibid:169) till det som har hänt. Denna avstånd förstärks eller återskapas för att passa ihop med det politiska performativa projektet att fokusera på nuet och framtiden där vissa delar av det förflutna kan plockas och användas för att bygga en ny nation medans andra delar och erfarenheter lämnas ute (ibid). Denna “break with the past” och dess historiska diskurs gynnar dock snarare förövarnas amnesti än offrens erfarenheter.
I andra delen diskuteras även olika former av sörjande och synen på liv och död då ‘different models of mourning relate to differing accounts of history.’ (ibid:157). Enligt Bevernage är både att minnas och att sörja centrala processer. Även om minnet ofta är det enda som finns kvar av de döda så kan vi ha en fortsatt relation med dem vilket tyder på att det finns en viktig länk mellan tid, historicitet och uppfattningen kring döden och sörjandet (ibid:165). Bevernage försöker på en filosofisk och (för min del ganska) abstrakt nivå hitta ett mer inkluderande sätt för processer som “transitional justice” genom att kritisera “the historical time” och den moderna historiska diskursen. Bevernage styrker sina argument främst med hjälp av Derrida och förespråkar att (på ett radikalt sätt) tänka om de sistnämnda koncept samt att erkänna ‘the irrevocable past’ som inte är distanserad från nuet. Även kring “the irrevocable past” finns djupa frågor att fundera på: ‘Has it any kind of agency or is it solely a product of human memory?’ (ibid: 165)
Jag tyckte att det blev rätt så tungläst under andra delen som hade en stor filosofisk prägel, det hade varit mer givande att blanda denna delen med empirin från första delen. Hursomhelst har Monografin väckt många funderingar och jag tyckte att det var väldigt intressant att läsa om fallstudierna som öppnade upp för ett flertal inblandade aktörers perspektiv och konflikter kopplad till processer som tar itu med “historien” . Vem gynnar en Truth Commission och vad/vilka inkluderas och exkluderas? På vilket sätt är Truth Commissions (o)etiska? Är Demokrati eller amnesti viktigare än människors obearbetade minnen och trauman? Till vilket pris och på vilka premisser byggs den “nya” nationen? Är det ens möjligt att tillgodose alla aktörers behov i olika “post-conflict” kontexter och på vilket sätt skulle det rent praktiskt kunna bli mer inkluderande?
Bevernage, B. 2013, History, memory, and state-sponsored violence: Time and justice, Routledge.