När jag började läsa Ellemors artikel om Australien (White skin, black heart? The politics of belonging and Native Title in Australia) så kom jag att tänka på nationaldagsfiranden i Australien och de konflikter och diskussioner den dagen har lett och leder till. Jag tänkte dela med mig av en underhållande och samtidigt pricksäker video:
Change Australia Day to May 8, Maaaaate
I Australien firas fortfarande 26 januari som National Day of Australia. Det är dagen då den första flottan 1788 anlände till det som kom att bli Australien. Staten försöker tolka om dagen och ge den ny innebörd såsom att fira mångfalden i samhället. Men som syns i videon finns fortfarande önskemål om att byta dagen helt och hållet.
Även på andra håll i världen ändras namn på helgdagar och innebörden av helgdagen försöker modifieras. I flertalet länder i Amerikas är dagen då Columbus landsteg på kontinenten – den 12 oktober 1492 – helgdag eller uppmärksammas på andra sätt. I USA heter den fortfarande Columbus Day men flera andra länder har bytt namnet på dagen och innebörden och anledningen till att dagen uppmärksammas har ändrats. I Chile heter dagen nu “Dagen då två världar möttes” (Día del Encuentro de Dos Mundos), i Venezuela “Urfolkens motståndsdag” (Día de la Resistencia Indígena) och i Ecuador firas “Dagen för interkultur och plurinationalitet (Día de la Interculturalidad y la Plurinacionalidad”). Även i Sydafrika ändrades flera helgdagar till att mer spegla kamp, motstånd och försoning när ANC tog över makten efter Apartheids fall. För den intresserade, finns mer info här: https://www.thoughtco.com/south-africas-national-holidays-43420
Detta blev intressant på nytt för mig nu under kursen för det väcker många frågor. Hur kom ändringarna till? På vems initiativ? Just i Sydafrika var det ANC när de kom till makten som gjorde justeringarna, men vad betyder det egentligen? Så klart är symboliken viktig men i praktiken, har det bidragit till förändring? Och vad betyder justeringar av dagen för urfolken när det trots allt fortfarande är dagen då kolonisationen inleddes.
Tack för en intressant reflektion och för det träffsäkra videoklippet.
Det du skriver får mig att tänka på hur kampdagar som kommer underifrån idag ofta har oskadliggjorts genom att omvandlas till festdagar. Första maj är ett exempel, prideparaden ett annat. Men allra mest tänker jag på internationella kvinnodagen. Den som säger grattis på åttonde mars får i de kretsar jag rört mig i ofta en tillsägelse – ‘säg inte grattis, det är en kampdag!” (som idag blivit ett stående onlineskämt att anspela på när det blivit dags för kanelbullens dag och liknande). Det finns nog poänger i att fortsätta säga så om vi jämför med östblocket, där internationella kvinnodagen under sovjettiden omvandlades till en dag att uppvakta mamma med tårta och blommor, och helt har suddat ut det som en dag för feministiska protester. Sådana risker skulle nog kunna finnas även vid en flytt av den australiensiska högtidsdagen.
Som svensk kan det nog vara svårt att resonera kring betydelsen av en nationaldag då vi själva inte firat dagen i någon vidare bemärkelse. Det är heller inte så många i Sverige som vet varför vi firar nationaldagen. I Australiens fall så anser jag att diskussionen är viktig, utan att jag för den sakens skull tar ställning till någon av sidorna. En historisk händelse som firas likt nationaldagar eller andra dagar likt Columbus Day kommer alltid att ha en mörkare sida. För många nationer så bygger nationaldagen på självständighet vilket många gånger har kommit till stånd efter ett krig mot ett annat land. Skillnaden i Australiens fall är att “kriget” förlorades av invånare som tillhör Australiens urbefolkning vilket gör det svårt att se en nationalistisk glädje hos dess ättlingar.